merapoesi9/andeoliv
Mera Poesi 9
Som sol i skog
som sol i skog
bryter sina vita spjut
mot stammar åsar
och tjärn
jag ville Guds ljus
skulle reflekteras från
min själ
till andra själar
i mitt livs
gammelskog
och dagbräckningen skulle nå
dem alla
de unga björkarna
de små slyen
de vitnade stammarnas
spruckna näverhud
de yviga granarnas
trängande armbågar
och enarnas rigida
barrfrisyrer
jag ville jag vore
ett ljus som lyste
över allt lidande
över alla mörka sinnen
över alla bittra minnen
över
fiende och vän
över alla
igen och igen
ge mig ljusets halogena
sken över vägen jag reser
mitt mörker
kan bli andras ljus
jag vaknar ändå ur det
i ljusets rike